En klassisk matlagningsfråga: hur länge ska steken puttra i grytan? "Hela dan", svarade min mormor när morbror G undrade. Man kan tycka att det var lite för länge men hon svarade förstås av erfarenhet. Korna var segare på den tiden vilket föranleder nästa fråga: var allt bättre förr? Nej, det var det inte. Korna var till exempel segare, åtminstone de som kom i fråga när mormor köpte kött. Det gjorde hon förresten aldrig, morfar skötte handlingen med den äran. Med fastspänd ryggsäck cyklade han ner till Totties Livs i Roslags-Näsby och återvände med det som behövdes för livets fortskridande. Allt var av prima kvalitet med ett frågetecken då för koköttet som kunde upplevas som ospänstigt om det inte fick sjuda i grytan "hela dan". Även den segaste märgpipa blev då mör och njutbar och kunde förtäras även av personer med dålig tandstatus. Dagens datum är 6 november, 1632 frestas man att tillägga men det var då det. "I Lützen var det dimmigt och i Bender var det stimmigt", sjöng Owe Thörnqvist en gång. Där fick han med våra båda hjältekungar i en enda mening, det var duktigt gjort. Vår nuvarande monark kan väl knappast kallas hjältekung. Sina slag har han mest utkämpat på dansgolv och i olika sängkammare (om man ska tro ryktesspridarna). Tja, tiderna förändras. Tur är kanske det. Vi förblir dock desamma intill evigheternas evighet. Möjligen är det en liten tröst när vi idag sätter gaffeln i en maffig Gustav Adolfsbakelse och låter oss väl smaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar