2 november

Alla Helgons dag, dags att plocka fram "Allhelgonanatt på en lantlig kyrkogård" av Matts Rying. Den kom ut 1983, Martin Lamm tecknade omslaget. Undertiteln är Svit Opus XIII. Den kostade 20 kronor på rea, ett fynd givetvis. Jag ska läsa den senare ikväll när mörkret har lagt sig. Just nu är inte stämningen den rätta. Istället letar jag igenom morfars gamla dagböcker från 40 och 50-tal för att se om han skrivit något om just den här helgen. Nej, inte en enda notering finns. Kanske var den inte så viktig. Morfar cyklade varje höst till sonens grav på Össeby-Garns kyrkogård för att täcka den med granris inför vintern. Varje vår blev det en ny cykeltur för att ta bort granriset och snygga till när våren stod för dörren. Jag har inget minne av att vi någonsin tände ljus på gravar. Det blev senare på 1970-talet när jag fick körkort och bil. Ikväll är det mörkt och varmt. Vallentuna kyrka är upplyst, parkeringen är full. Vi går ner till minneslunden. Där är det nästan trängsel. Efter att ha tänt ljusen står vi en stund, därefter promenerar vi tillbaka. Allhelgonanatten är mycket mörk men kyrkogårdens ljusmattor lyser upp. Andarna surrar omkring, de hörs men syns inte.  De syns men hörs inte. Ingenting är som man kan tro, det är på ett helt annat sätt.