Kura skymning; gjordes förr i tiden framför kakelugnen. Elden sprakade och mörkret föll. Berättelser från gamla tider togs fram. De gamla mindes det som varit, det var något suggestivt i luften. Fler vedträn lades på brasan. Kakelugnen var en bra värmekälla. Efter en kall natt kunde den fortfarande vara ljummen. Kvällarna var oerhört mörka. Det var skönt att stänga dörren och regla om sig. Hade man en gång kommit in ville man inte gärna gå ut igen. Nere på grusvägen sågs ljuskäglorna från enstaka fordon. Novemberkvällen var outgrundlig. Så småningom sattes radion på. Man fick leta på mellanvågen efter stationerna. Många hade fantasieggande namn: Königsberg, Praha, Bruxelles, etc. Vi hade ingen vidare antenn, därför hördes många av dem svagt eller inte alls. Sveriges Radio var dock inga problem. När vi gick och la oss hade brasan oftast brunnit ner. Det kunde glöda lite i eldstaden men det var också allt. Sedan sov vi gott hela natten. Det var andra tider då men det visste inte vi. Vi tyckte att allt var som vanligt och det var det ju också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar