9 september

Eurostop vid Arlanda, ett av mina favoritcentrum. Oftast ganska folktomt utom möjligen vid speciella jippon. En gång var Claes Åkesson där som konfrencier. Hugade i publiken fick komma upp på scenen och bryta arm mot svenske mästaren, få antog utmaningen. Åkesson pekade på mig och sa att jag såg stor och stark ut, jag var välkommen att göra ett försök. Tyvärr käre Claes, armbrytning är knappast min bästa gren, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Jag nobbade förstås. Kanske dumt. Då hade jag fått mina 15 minuter av berömmelse, de som Andy Warhol sa att varje människa borde få. I mitt fall hade det kanske rört sig om 15 sekunder men det är inte heller så illa. Igår gick jag in på Dressman och köpte strumpor, kalsonger och en svart tröja med dragkedja. Härligt när det finns kläder i 3XL, då gäller det att passa på. Därefter tog jag gratistidningarna Sigtunabygden samt Uppsalatidningen som jag läste medan Y och M shoppade klart. Bredvid mig på bänken satt en man och hans lilla dotter, de pratade ett språk som jag inte kände igen. Jag var på vippen att fråga vilket språk det var men man är väl svensk, någonting håller en tillbaka. Strax därpå kom Y och M, jag tog kundvagnen och vi gick ut till bilen. Tjugo minuter senare var vi hemma. Därmed var söndagen den 8 september i stort sett över. Ingenting spektakulärt hade inträffat vilket var precis som det skulle. Jo, jag tog ett glas mjölk istället för kaffe till kvällen, det var mycket gott.