På Vallentuna bibliotek. Fortfarande ekar det konstigt när man går uppför trappan till plan 2, det verkar vara ett akustiskt fenomen av sällan avlyssnat slag. Har jag skrivit det förut? Ja, kanske. Alla ord är möjligen redan använda. Vi har ju inte så många i svenska språket, bara cirka 100 000. Jämför med engelskan som har en halv miljon. Inte så konstigt att vi anses vara fåordiga. De ord som vi använder mest är av typen "öhhh", "fan vill du", "va ere om" och "va då rå". Rättare sagt, vi gör inte det, däremot "de andra" gör det. "De andra" är en icke specificerad grupp som innehåller större delen av Sveriges befolkning. Nu blev den förstås specificerad men det gör inget, huvudsaken är ju att vi inte är med i den. Det ska bli fint vårväder idag, redan skiner solen lovande. Vet inte om alla fåglar kommit 'ren eller om lärkan drillar högt i skyn. Kanske inte än. Det har varit en hård vinter, en lång och utdragen jäkel som först nu verkar få böja på nacken. Under dagens bilfärd mellan V-tuna och Upplands-Väsby kunde noteras att fälten snart är snöfria. Och visst var det en lärka som drillade högt däruppe? Nej, det var CD-revyn på P2. Där spelades en violinkonsert av Brahms. Violinisten spelade eldigt tyckte två av tyckarna, inte tyckte en. Jag sa bara "öhhh", det är det enda jag kan säga. Kanske tillhör jag "de andra" i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar