Arne var en charmörstyp, under hans näsa satt en smal tangorabatt fastklistrad. Inte bokstavligen förstås, den var helt klart äkta. Hur många han charmat i sin dar har jag ingen uppfattning om. Vid den här tiden, mitten av 1970-talet, var han i alla fall ungkarl. Han bodde i Grindtorp i en lägenhet som han hyrde av Täby Kommun. Det sades att han hade det mycket fint och prydligt i sin lya. Av princip lät han aldrig stökiga typer komma över tröskeln. Kanske bäst så. En del av hans bekanta var nämligen konstant "törstiga" och när spriten går in går som bekant vettet samtidigt ut. Hogge bodde i en hyreslägenhet i Näsby-Park. Hans hem var spartanskt möblerat. I vardagsrummet stod en sliten soffa, ett dito bord samt två raggiga fåtöljer. I sovrummet fanns sängen, en pinnstol och ett elektriskt element som oftast var uppvridet till maxläget eftersom Hogge var frusen, även mitt i sommaren. TVn stod mot en vägg. Hogge gillade att ligga och titta. I köket fanns ett litet bord och två stolar av samma slag som den i sovrummet. När jag besökte Hogge satt jag på stolen och han låg i sängen. Min arbetsuppgift var att laga frukost, det gick ganska fort. Resten av tiden pratade vi och tittade på TV. Efter att tre timmar gått cyklade jag hem. Det kändes skönt att ha gjort en insats för mänskligheten som i detta fall fick representeras av Hogge, mannen som aldrig sov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar