Har återigen lagt ifrån mig "1974" av David Peace. Jag har inte riktigt kommit in i den. Istället plockade jag fram del 2 i Lars-Åke Augustssons romansvit från Dalsland. Den heter "Orostid" och utspelar sig tio år efter "Fredstid". Det är nu mitten av 1950-talet och sulfitfabrikens hjul har börjat sakta ner på farten. Folk har fått det bättre men bistrare tider väntar. Hur ska det gå för Yngve och Aina och deras respektive familjer? Den som läser vidare får se. Jag vet inte om det finns någon del 3 i serien, möjligen blev den aldrig skriven. Värmen håller i sig i landet. Det är en hetta utan dess like. För att klara sig måste man stanna inomhus så mycket som möjligt. Tänk på att det alltid är trevligt med inomhusaktiviteter. Man kan läsa böcker, sitta framför datorn, osv. På tal om Dalsland så har jag varit i Håverud två gånger. Andra gången åt vi pytt i panna med ägg och rödbetor. Vi såg också en rälsbuss passera förbi på järnvägsbron. Den skulle vi åka med från Bengtsfors dagen efter. Järnvägen heter DVVJ och gick ursprungligen mellan Mellerud och Arvika. Nu är delen Årjäng - Arvika helt bortklippt men det går att trampa dressin mellan Bengtsfors och Årjäng. Det lär vara en trevlig resa genom mäktiga skogar och med små sjöar som blänker till emellanåt. Speciellt är den uppskattad av tyska turister. Jag kan inte säga att pytten i Håverud var speciellt bra. Den var inte särskilt dålig heller, ganska ordinär kan man nog säga. Men äggen var goda och rödbetorna smakade fint. "Alltid något", sa Fan när han såg Åmål. Om han nu verkligen sa så. Jag tvivlar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar