I Riddarholmskyrkan har jag aldrig varit inne. Inte i någon av Gotlands 92 kyrkor heller, förutom domkyrkan i Visby. Då blir det 91 kyrkor kvar att besöka. Taken på alla dessa har tjärstrukits av en man vid namn Helge Pettersson. Han har också skrivit insändare, bland annat en om Romarriket och Jehovas vittnen, han slår ihop dem på något sätt. Det är fantastiskt. Dagen är varm och Lars har namnsdag. Lasse, Larsa, Larre, kanske finns det fler variationer på detta namn men inga som jag kommer på just nu. Gotland är annars oöverträffat på sommaren. I dikena står salmbären som spön i backen och på kaféerna sitter påfallande många medelålders intellektuella män som samtalar djupsinnigt iförda halmhattar. Alla är någon slags forskare inom olika vetenskapliga discipliner, de har sommarnöje på Gotland. Från sina inte alltför påvra boningar cyklar de på dammiga grusvägar fram till kaféerna där de beställer kaffe och bulle. Med sig hem tar de surdegsbröd i papperspåsar. Alla heter inte Lars, några heter till exempel Kennet eller Malcolm eller Sune men alla är gifta eller sammanboende med betydligt yngre kvinnor. Dessa kvinnor blir glada när halmhattsmännen kommer hem med surdegsbröden instoppade i vita papperspåsar. På kvällarna äter de smörgåsar med salami, brieost och tomat, till det dricks rött eller vitt vin från någonstans i södra Europa. Därefter lever halmhattsmännen och deras kvinnor lyckliga i alla sina dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar