Buck Mulligan, ett spännande namn. Visst skulle man vilja heta så. Tänk att sträcka fram kardan och presentera sig som Buck Mulligan, en äventyrare från den stora världen. Men vem var han? Han var en av karaktärerna i James Joyce's roman "Ulysses", det är faktiskt han som inleder hela verket genom att stå och raka sig i Martello Tower i Dublin. Själv har jag inte läst boken, den anses som svår att tränga igenom. Joyce använde sig av den inre monologen som ett konstgrepp, den kallas också "stream of consciousness". Det var den tekniken som vildavästernförfattaren Holly Martins skulle förklara inför ett litterärt sällskap i filmen "Tredje mannen". Den stackar Martins har ingen aning om inre monologer, han har bara skrivit böcker där hjälten överlever genom att använda antingen skjutjärn eller knytnävar. Filmen är fantastiskt bra med Orson Welles i rollen som Harry Lime och Joseph Cotten som Holly Martins. En inte fullt lika bra film är "Biffen och Bananen" med Åke Grönberg och Åke Söderblom. Den innehåller dock några roliga replikskiften som när Bananen har beställt upp middag på hotellrummet; blandad grönsakspudding. Då frågar Biffen misstänksamt: "Vad är den blandad med?". Slutligen såg jag idag en kvinna på Lidl som inhandlade en talande våg, en "talking scale". Den berättar alltså med hög röst hur mycket man väger. Ska det verkligen vara nödvändigt? Tänk om grannarna får reda på denna nyhet som väl måste anses vara av stor vikt; för en själv vill säga, inte för andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar