Regn igen och ingen tidning. Vad har hänt? Varför står världen stilla? Varför har fåglarna slutat sjunga? Katten går fram och tillbaka på golvet, han både vill och inte vill gå ut. Jag skulle vilja att det var som på de litterära syrentorpens tid på 1930-talet; man köpte mjölk och potatis av bonden och fläsk och falukorv av handlar`n (den gamle räven som stod bakom disken med en penna bakom örat). Resten av tiden skrev man som en besatt. Ur Underwooden strömmade dikter, noveller och romaner. Ibland tog man bussen in till stan, besökte ett par av de stora drakarna och återvände med några tior på fickan. Det var en lycklig tid. I viken stod gäddorna och slog, längre ut simmade silvriga aborrar på rad. Dessa metades så småningom upp av bullrande författartyper som stekte dem i smör och sköljde ner dem med Kron. Men det var då, så är det inte nu. Idag är syrentorpen till endast för människor med stor plånbok och hög svansföring. Den som köper ett torp bygger omedelbart om det, kök slängs ut, badrum sätts in, allt blir stajlat till förbannelse för att passa den höga svansföringen. Det känns som att tiden håller på att gå ur led. Vad kan man göra? Kämpa emot! Håll litteraturens fana högt! Låt tanken segra över kapitalet! Hur det ska gå till rent praktiskt vet jag inte eftersom jag bara är en vanlig kille från landet som inte kan veta sådana saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar