Vid en eventuell flytt vill jag helst bo i Gimo eller i Gusum, de två G:na. Stationshuset i Frösunda står förstås högst upp på listan men det alternativet verkar just nu vara en ouppnåerlig dröm. Å andra sidan, enligt PW, är det tydligen ett "jävla liv" uppe vid stationshuset om nätterna. Folk kör runt på fyrhjulingar och busar till. Själv har han bott i Molnby stationshus i många år och på frågan om han inte blir störd av tågen, är svaret "bara när de inte kommer". Enligt tidtabell alltså. Det är när de dyker upp lite hur som helst som man blir vansinnig. För att återgå till Gimo, det är en trevlig plats, "Lokstan" kallad. Birger Vikström var där och försökte göra karriär som timmerhuggare. Det gick mindre bra, timret var på upphällningen. Jag har suttit i bilen utanför Gimo stationshus och druckit kaffe, det var trevligt. Kaffet och munken köpte jag på OK på andra sidan spåren. Därefter tog jag en tur till Risinge för att hitta början på sidospåret ner till Norrvällen. Det misslyckades totalt. Sedan stack jag till Hargshamn och letade mig så småningom hem via Hallstavik, Edsbro och Rimbo. Det är trevligt att åka omkring i det uppländska landskapet, förutsatt givetvis att man har en bra mobiltelefon, en Sonab. Det var en sådan som Kalle Sändare ville ha när han skulle köpa Opeln av norrmannen i en klassisk busringning. Troligtvis blev det ingen affär. Det blev det aldrig när Kalle S ringde men en gott skratt blev det förstås. Många skrattar fortfarande. Jag med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar