Igår en ändring, en doft av vår. All vår längtan slog ut. Idag är det åter minus sju, någon har trampat med grova skor på vår längtan. Tog en promenad i Arninge för att posta påskkort, såg då synen med gatlyktan och molnet. Den föreföll så äkta att den nästan blev onaturlig. Just nu lockar en resa till Örsundsbro. Vad har de där att visa upp kan man fråga sig men det de har har de ju i Örsundsbro. Dock ingen silo, den revs 2006. Men en ICA-Nära, en lunchrestaurang samt en tobaksaffär finns. Dessutom en före detta järnvägsstation. Här förbi gick nämligen linjen mellan Uppsala och Enköping. Synd att den inte fick vara kvar. Även om ingen åkte kunde den väl ha fått leva sitt eget liv. Att riva upp en järnväg är som att riva upp stora sår i sitt eget kött. Såren läks aldrig, en stor smärta finns alltid kvar. Vad finns mer att tillägga? Inte mycket eller som René Char skrev i en dikt: "Du gjorde rätt i att ge dig av, Arthur Rimbaud". Det är väl inte utan att man faktiskt instämmer i det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar