17 mars

17 mars, Norges nationaldag. Förlåt, den infaller först om två månader, i grönskans bästa tid. Det norska folket vet hur man firar sin nationaldag, det vet inte vi. Vi sitter stela på Skansen och viftar försiktigt med varsin liten svensk flagga medan man i Norge kan se hur blåsorkesterledda parader dundrar fram genom minsta samhälle. De har en annan attityd, en annan tradition. Vi är mer försiktiga medan norrmännen (och kvinnorna) är glada, fartfyllda och hurtiga. Inte alla kanske. En del är förstås tillbakadragna och tystlåtna, det vore ju konstigt annars. Men inte så många. Vi är betydligt mer tillbakadragna och tystlåtna. I Sverige är det cirka 85 % som tillhör denna kategori, i Norge kanske bara 15 %. Det betyder att 85 % av det norska folket är glada, fartfyllda och hurtiga, resten är alltså tillbakadragna och tystlåtna. De 15 %-en är som vi medan våra 15 % är som dem. Själv vet jag inte var jag står. Det är alldeles för jobbigt att tänka i termer som "vi" och "dem" när man helst av allt vill vara som en enda stor familj.