Vad tänkte Ernst Alm när han den 19 mars 1922 korsade mållinjen efter 7 timmar 32 minuter och 49 sekunder i Vasaloppsspåret? "Jävligt skönt", antagligen. På skidor tillverkade av Bröderna Svenssons såg och snickeri, körde han in i historien som den förste Vasaloppsvinnaren. Och den hittills yngste, endast 22 år. Uppståndelsen var kanske inte så stor runt vår unge hjälte. Ännu skulle det dröja många år innan Vasaloppet blev massrörelse. 1922 åkte endast 119 stycken (varav 2 bröt), att jämföra med dagens 15.000 deltagare. Radio fanns inte på plats, däremot några tidningar som såg till att föreviga den förste vinnaren. Utan några andra jämförelser kan jag känna samma sak som Ernst Alm när jag nu skriver slutorden i det sista inlägget på denna blogg - jävligt skönt! Uppförsbackarna har varit många och motvinden stundtals hård. Glidet har heller inte varit det bästa men att valla rätt är ju en svår konst som behärskas av få. Det har dock gällt att trycka på och aldrig ge upp. Framför allt att inte tänka på målet som låg så långt bort. Man har fått ta en dag i sänder, försöka glida fram och spara på krafterna. Det gick till slut. Segerns sötma känns i munnen och det som väntar nu är segrarens belöning - ett stort glas filmjölk och en knäckebrödssmörgås med falukorv. Men vart tog kranskullan vägen? Hon syntes inte till alls. Tydligen var det för tidigt på morgonen för henne. Nåja, man kan inte få allt i denna den bästa av världar. Ärligt talat räcker falukorv och filmjölk bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar