Arlanda flygplats, en futuristisk mötesplats där resenärer från jordens alla hörn kommer och går, alltid på väg. Var det inte Jan Fridegård som skrev: "Man tar stigen genom skogen och några timmar senare är man i New York". De raderna finns i STF:s årsbok 1962 som handlar om Uppland. Fridegård var dock själv ingen större resenär, han verkade ha trivts bäst hemma i det uppländska landskapet. Vem gör inte det förresten? Hans kollega Ivar Lo trivdes däremot på resande fot, åtminstone gjorde han det i början av sin författarkarriär när hans plan var att skriva en bok om arbetarna i varje land på jorden. Det var en stor plan, gigantisk. Tyvärr var den också ogenomförbar. Men fem böcker blev det till slut, bra så. Sedan lämnade Ivar Lo nomadiserandet och blev provinsiell. Han skrev om statarna istället, den grupp inom arbetslivet som aldrig lämnade jorden. Ser man noga efter finns deras fotspår fortfarande kvar i myllan och deras manande rop till oxarna att röra sig fortare, kan höras på de stora slätterna i jordbrukslandskapen: "Hoj ox, hoj ox...!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar